Åderbråck är mycket vanliga i befolkningen. Det är cirka trettio procent som får åderbråck någon gång under sina liv. Åderbråck uppkommer beroende på brister i de klaffar i venerna som reglerar blodflödet mot hjärtat. När dessa klaffar inte fungerar som de ska samlas en del av det blod som är på väg mot hjärtat i pooler under venklaffen. Det är dessa pooler av blod som växer till åderbråck. Åderbråck är nästan aldrig farliga men kan orsaka lindrig värk och vissa besvär som till exempel att en person uppfattar åderbråcken som fula, man kan känna lindrig värk i benen som också kan kännas tunna, om åderbråcken växer kan missfärgningar på huden samt svårläkta bensår uppstå. Åderbråckens omfattning klassificeras av läkare enligt olika nivåer, eller grader.

Nivåer på åderbråck

Anledningen till att det utvecklats ett system med graderingar av åderbråck är att eftersom symptomen för åderbråck varierar i typ och omfattning blev det svårt för läkare att sinsemellan diskutera skillnader och likheter mellan olika patienter. För att enklare kunna förstå vilken typ och omfattning av ett åderbråck man diskuterar utvecklades ett system för bedömning av åderbråck.

Nivåerna på åderbråcken styrs av bedömningar av patientens hud och vener. Läkarna studerar hur patientens vener ser ut - en klinisk bedömning, man undersöker vidare om det finns ärftliga faktorer bakom åderbråcken eftersom ärftlighet är den största orsaken till framväxt av åderbråck. Detta kallas för etiologi, vilket är är läran om orsakssamband eller kausalitet. Därefter tittar man på anatomin för att bedöma vilka vener det är som omfattas av åderbråcken. Slutligen är det patofysiologi, läran om sjukdomsmekanismer, som används för bedömningen. Då undersöker man i vilken riktning som blodet flödar och huruvida detta flöde är normalt eller abnormalt samt om blodflödet är blockerat någonstans.

Man kallar detta system för bedömning för CEAP efter de olika delarna klinisk - clinical på engelska - etiologi, anatomi och patofysiologi.

CEAP-systemet för klassificering beskriver vad läkaren ser när en undersökning genomförs för att hitta orsaken till åderbråcken, var i benet de sitter samt vilka mekanismer som skapar problemet i venen. CEAP-systemet är ett hjälpmedel för patienten och läkaren att tillsammans avgöra om behandling för åderbråcken ska utföras.

Grader av åderbråck enligt CEAP

Det vanligaste verktyget enligt CEAP är den kliniska delen, C, där åderbråcken delas in i sju svårighetsgrader. C0 - c noll -  är den lägsta graden och den innebär att det inte finns några spår av vare sig ådernät eller åderbråck på benen.

De följande sex graderna av åderbråck följer enligt nedan:

C1: Det finns spår av ådernät på benen. Ådernät är ytliga blodkärl som syns genom huden utan att kännas. Ådernät medför inga övriga symptom för patienten.

C2: Åderbråck finns och syns på benen.

C3: Åderbråcken har medfört att den ena eller båda anklarna svullnat. Svullnaden syns oftas bäst bakifrån benet snarare än framifrån.

C4: Åderbråcken har medfört att huden på underbenen delvis mörknat, eksem som orsakar klåda förekommer där huden är mörk och hudvävnaden har blivit hårdare.

C5: Vid denna nivå finns det spår av sår som uppkommit till följd av åderbråcken läkts och att spåren av dessa läkta sår syns på huden.

C6: Vid den svåraste graden av åderbråck så finns det förutom alla tecken ovan även öppna och variga sår på benen.

Inför eventuella behandlingar av åderbråck delas graderna av åderbråck som beskrivs ovan delas ofta in i grupper som grund för bedömningen om en operation av åderbråcken ska genomföras.

Vid svårighetsgrad 1 och 2 betraktas graden av åderbråck som mild och en behandling klassas därför som ett skönhetsingrepp. Grad 3 - 6 räknas som grava sjukdomstillstånd och grad 4 - 6 på åderbråcken medför även att behandlingen för dessa åderbråck finansieras via den offentliga sjukvårdsförsäkringen.

Åderbråck utvecklas och förvärras ofta över tiden. Det är därför rekommenderat att behandla dem innan de blivit allvarliga sjukdomstillstånd.

gradering av åderbråck i skala 1-6. CEAP Klassifikation

Hur kan man påverka graden på åderbråcken?

Eftersom åderbråck är till nästan hundra procent ärftliga kan man förledas att tro att det inte finns något man kan göra för att påverka deras uppkomst och utveckling. Så är dock inte fallet. Åderbråckens framväxt och utbredning påverkas till stor del av en persons blodcirkulation och den kan man påverka. Vid god blodcirkulation underlättas blodflödet mot hjärtat och det kompenserar för de skadade klaffarna i venerna vilket både försenar uppkomsten av åderbråck samt graden av åderbråck. Befintliga åderbråck kan också mildras genom åtgärder som ökar blodcirkulationen.

Några åtgärder som en person kan vidta för att öka blodcirkulationen är att minska i vikt, bli mer fysiskt aktiv, undvika totalt stillastående eller stillasittande, lägga benen i högläge - högre än hjärtat, undvika att gå i kläder som sitter tajt över höfter och lår, sluta röka med mera.

Vid vilken grad av åderbråck bör man operera dem?
Vid vilken grad av åderbråck som det är aktuellt med en operation eller annan behandling är något som patienten bör diskutera och komma fram till i samråd med en kärlkirurg.

Det kan finnas en mängd anledningar till att ta bort åderbråck vid alla de olika graderna av åderbråck som redogjorts för ovan. Det har till exempel blivit allmänt accepterat att behandla åderbråck av kosmetiska skäl då åderbråck som uppfattas som fula utgör en inskränkning i vardagen.

De moderna metoder som används för att behandla åderbråck är mycket skonsamma, kan utföras under lokalbedövning på en klinik utanför ett sjukhus på bara någon timme och patienten kan därefter återvända direkt hem.

keyboard_arrow_down
keyboard_arrow_down
keyboard_arrow_down
keyboard_arrow_down
keyboard_arrow_down
Boka en konsultation
Vi är redo att hjälpa dig med dina åderbråck.