Åderbråck är en venös sjukdom som drabbar upptill en tredjedel av befolkningen. Åderbråck är ärftligt och kan därmed inteundvikas av de som har anlag för åderbråck. Vad en person kan påverka är dockhur omfattande åderbråcken blir och hur tidigt i livet åderbråcken framträder.Det finns en hel del riskfaktorer för omfattande åderbråck. De störstariskfaktorerna är övervikt och stillasittande, eller stillastående.
Värk och tyngdkänsla i benen är vanligaklagomål som många människor upplever i sin vardag. Ofta avfärdas dessa symtomsom trötthet eller överansträngning, men det kan faktiskt vara tecken på ettunderliggande hälsoproblem, nämligen åderbråck. Åderbråck är en vanlig venössjukdom som drabbar människor i alla åldrar och kan leda till en rad symtom sompåverkar livskvaliteten.
Vanliga symtom på åderbråck
Värkoch tyngdkänsla: En av de vanligaste symtomen pååderbråck är en känsla av värk och tyngd i benen. Detta obehag kan varasärskilt påtagligt efter långa perioder av stående eller sittande, och det kanpåverka dagliga aktiviteter som att gå eller träna.
Synligaådror: Andra tydliga tecken på åderbråck är synligaådror eller blåaktiga linjer som syns genom huden, speciellt runt vristernaeller baksidan av benen.
Svullnad: Åderbråck kan också orsaka svullnad i benen, vilket gör dem känsligaoch ömma vid beröring.
Klådaoch brännande känsla: Många personer med åderbråckupplever också klåda eller en brännande känsla längs venerna.
Kramper: Kramper i benen, särskilt på natten, kan också vara ett vanligt symtompå åderbråck.
Orsaker till åderbråck
Åderbråck uppstår när venerna i benen blirförsvagade eller skadade, vilket leder till att blodet inte kan cirkuleraordentligt tillbaka till hjärtat. Det finns flera faktorer som kan öka riskenför att utveckla åderbråck, inklusive ärftlighet, graviditet, hormonellaförändringar, övervikt, stillasittande livsstil och ålder. En person som vidtarpreventiva åtgärder, som till exempel motion eller en sund diet, kan påverkahur omfattande åderbråcken blir och när i livet de framträder. Åderbråckutvecklas över tiden och det är det som är anledningen till att de är mycketvanligare hos äldre än yngre personer.
Behandlingsalternativ för åderbråck
Åtgärder mot åderbråck som en person kan vidta själv
Kompressionsstrumpor: Att bära kompressionsstrumpor kan hjälpa till att stödjablodcirkulationen och minska svullnad och obehag i benen.
Livsstilsförändringar: Att hålla en hälsosam livsstil genom att motionera regelbundet,undvika långa perioder av stillasittande och bibehålla en hälsosam vikt kanbidra till att förebygga eller förbättra åderbråck.
Större ingrepp mot åderbråck
Kirurgiskaingrepp: För mer allvarliga fall av åderbråck kankirurgiska ingrepp som skleroterapi, laserbehandling eller venös ablation varanödvändiga för att ta bort eller försluta de drabbade venerna.
Flebektomi: I detta förfarande görs små snitt i huden nära åderbråcket och venentas bort genom dessa snitt. Det är mindre invasivt än traditionell venektomioch utförs vanligtvis under lokalbedövning.
Icke-invasiva behandlingar för åderbråck
Laserterapi: Laserbehandlingar kan användas för att behandla mindre åderbråck.Laserenergi appliceras på den drabbade venen, vilket får den att värme upp ochförstöra den. Kroppen absorberar sedan den förstörda venen.
Radiofrekvensablation(RFA): Vid denna metod används radiovågor för attvärma upp åderbråcket och försegla det. Detta liknar laserterapi men använderradiovågor istället för laserenergi.
Högfrekventmikrovågsablation (VNUS Closure): Denna metod liknarRFA, men använder högfrekventa mikrovågor istället för radiovågor för attförsegla den drabbade venen.
Endovenöslaserablation (EVLA): Detta är en annan form avlaserterapi som använder laserenergi för att försluta den drabbade veneninifrån.
Sammanfattning – Värk och tyngd i benen kan vara åderbråck
Vanliga symtom på åderbråck inkluderar värkoch tyngdkänsla i benen, synliga ådror, svullnad, klåda och kramper. Orsakernakan vara försvagade vener på grund av ärftlighet, graviditet, hormonellaförändringar, övervikt eller ålder. Självhantering innefattar användning avkompressionsstrumpor och livsstilsförändringar. För mer allvarliga fall krävskirurgiska ingrepp som skleroterapi eller laserbehandling. Icke-invasivabehandlingar såsom laserterapi, radiofrekvensablation och högfrekventmikrovågsablation används också för mindre åderbråck.